Egenvårdsråd vid hjärtsvikt

Behandling av kroniskt hjärtsvikt syftar till att minska dödlighet, sjuklighet och symtom samt förbättra patientens livskvalitet. Den tidigare behandlingsstegen i HFREF har ersatts av en ny behandlingsalgoritm, där huvudbehandlingen med fyra läkemedel utgör grunden. SGLT2-hämmare rekommenderas oavsett förekomst av diabetes. Som regel bör insatt hjärtsvikt i minskad vänster ventrikelfunktion fortsätta även om EF har normaliserats.

Vid nyupptäckt hfref-hjärtsvikt, om patientens tillstånd inte kräver en snabb bedömning på sjukhuset, skickas en remiss för ett hjärtmöte. Behandlingen ska införas eller justeras i väntan på ett möte. Om patienten inte vill ha en remiss är det bäst att hantera behandlingen genom sitt eget sjukhus. Kontakta gärna en hjärtkonsult eller ett hjärtmöte. I punkterna 1 och 2 ovan börjar behandlingen med grundläggande mediciner och vanligtvis diuretika.

Initial behandling med 2 grundläggande mediciner eller tillsätt läkemedlet om patienten redan är på behandling med vissa grundläggande mediciner. Det rekommenderas att deponera alla fyra viktiga läkemedel, helst inom 4 veckor. Insättningsordern är mindre viktig, men väljs utifrån patientens sjukdomsprofil och befintliga mediciner. Börja med låga doser.

Upplite kan uppstå vid hjärtsvikt. Gröna fält i tabellen: bör ges först. Bra dokumentation i HFREF. Dokumentation i HFMREF. Även svullnad runt tarmarna och vätska i buken kan orsaka illamående, aptitlöshet, förstoppning egenvårdsråd vid hjärtsvikt sämre absorption av näringsämnen. Detta kan leda till ortostatisk yrsel vid byte av positioner. Svullnad i ben, vrister och ben hos nödställda patienter eller i sätet och baksidan av höfterna hos sängliggande patienter.

Svullnad i lever och tarmar kan orsaka illamående, matfogar och buksmärtor. Det leder ofta till viktökning. Åtgärden lyfter benen när patienten sitter eller används, stödstrumporna minskar vätskeintaget. Salt binder vätskan och ökar patientens risk för ödem, vilket måste kontrollera daglig vikt. Medelhavsdieten rekommenderas vanligtvis för regelbunden information om fysisk aktivitet, med god kunskap om deras sjukdom och effekterna av behandlingen kan patienten bli mer motiverad att delta i beslut, utföra egenvårdsråd vid hjärtsvikt och anpassa sig lättare till livet med sin sjukdom.

Det är viktigt att utbildningen utgår från patientens eget perspektiv. Informationen ska vara meningsfull och kunskapen ska användas i patientens nuvarande livssituation. Observera att vissa patienter kan ha hinder för olika typer av lärande. De flesta patienter med hjärtsvikt är äldre, många av dem är multisuala och kognitiv förmåga kan påverkas. Trötthet, låg motivation, missuppfattningar och låg självkänsla är exempel på hinder som kan påverka inlärningsförmågan.

Skolan för hjärtsvikt: Utbildningsprogram för en hjärtsviktspatient med mestadels nydiagnostiserad hjärtsvikt har hittats på de flesta sjukhus och har visat mycket positiva effekter, bland annat efterlevnad.