Kokkonen andrej 2015 vad kan förklara sverigedemokraternas framgångar

Kokkonen pekar på den mest intressanta studien för svenskarna: Rydgren och Ruth, som visar att Sverigedemokraterna klarar sig relativt bra i valdistrikt där svenskar är representerade, som ligger nära invandrarröstningsdistrikt. Jag delar hans bedömning att det är intressant. För andelen neuropatiska invandrare fann vi samtidigt negativa korrelationer i val och positiva val för val.

Som Cook ' s Cone påpekar är dessa korrelationer svåra att tolka, eftersom det kan antas att utlänningar själva är mindre benägna att stödja SD. Som väntat finner de "ett tillförlitligt positivt samband mellan arbetslösheten och väljarstödet för Sverigedemokraterna", men inget tillförlitligt samband när arbetslösheten samverkar med en utländsk jul.

Därefter drog avsnittet om förklaringar relaterade till efterfrågan, med observation, slutsatsen att den allmänna trenden i den allmänna opinionen innebär att efterfrågesidan kanske inte är hela bilden. Jag delar också denna bedömning, men jag är fortfarande förvånad och lite besviken.: Förutom Riedgren och Ruth verkar han ha kvantifierat svimningar genom de vanliga misstänkta som arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet.

Av dessa tre kontrollerar Rydgren och Ruth bara arbetslösheten. När det gäller utbudet är det både rimligt och intressant: Invandringsförespråkarnas framgång beror på i vilken utsträckning partier uppfattas som legitima i väljarnas ögon, och-lika viktigt - Sverigedemokraternas oförmåga att organisera sig och därmed använda den åsikt som hittades, och Erlingson m.

fl., Bolin och Loksbo är fortfarande de sista en del av granskningen ägnas åt frågan om hur andra partiers agerande stödjer SD, påverkas de av att ignorera dem? Så jag tycker Kokkonen skrev en bra genomgång av forskningsområdet där jag förväntade mig mer kvantitativ forskning på kommunal nivå. Intressant är att i en annan artikel i samma fråga om Ekonomisk Debatt finns det lite så här: "geografisk fördelning av kommunala flyktingar i Sverige" av Johan Venom och Özge Ohner.

Artikeln handlar främst om att nyanlända till Sverige länge placerats i kommuner med lediga bostäder, som tenderar att vara problematiska kommuner med hög utvandring och hög arbetslöshet, och denna strategi bidrar till gapet på arbetsmarknaden mellan svenska och utländska född. Det är en bra poäng, och författarna lyckas beskriva fördelarna med städer med många referenser till Jane Jacobs och Ed Glazer.

De påpekar också att denna misslyckade strategi kan ha bidragit till SD: s framgång genom att korrelera förändringar i SDS väljarstöd på kommunal nivå med den relativa storleken på flyktingkommunens intag: nu är det uppenbart: hur tillförlitligt är detta förhållande? Vad händer för att kontrollera arbetslösheten? Kommunal demografi? Jämfört med de största partierna verkar det finnas ett högre hinder som hindrar väljarna från att stödja PRRP.

Denna mekanism har dock inte testats direkt. Vi genomförde en randomiserad undersökning av ett experiment som manipulerade den sociala stigmatiseringen av ett fiktivt radikalt högerparti i Sverige. Vi jämför tre villkor. Två av dem innehåller subtila signaler om hur andra respondenter tycker om detta parti. I ett tillstånd kokkonen andrej 2015 vad kan förklara sverigedemokraternas framgångar det fiktiva partiet av många väljare, ett neutraliserande tillstånd, och i det andra utvärderas det negativt av den överväldigande majoriteten av stigmatiseringsförhållandet.

Båda experimentgrupperna skiljer sig inte från kontrollgruppen till stöd för denna fiktiva part. Skillnaden mellan de två experimentgrupperna är dock gränslinjebetydande. Detta tyder på att det finns en kausal effekt av social stigma på RRP-stöd, även med tanke på att bevisen är ganska preliminära. Vi definierar PRRP som de partier för vilka nationalism och anti-invandring är de viktigaste politiska frågorna, bredvid deras auktoritärism och populism, och anti-invandring attityder är de starkaste förutsägarna för stöd för dessa partier.

Delvis på grund av historiska erfarenheter av fascism och institutionaliserad rasism finns det åtminstone ett tabu i att stödja dessa partier. E-post: E. fält Denna studie är dock baserad på undersökningsdata där social stigma indirekt mättes av andelen personer som gav den lägsta poängen till partiet på sympatiskalan. Vår studie bygger på dem genom att manipulera social stigma i ett randomiserat kontrollerat experiment.

Forskning om social stigma bidrar till den vetenskapliga litteraturen som stöder rätten till en populistisk radikal, liksom till den bredare litteraturen om terrorbeteende. Det har emellertid också visats att det, jämfört med de största partierna, verkar finnas ett högre hinder som avskräcker väljarna från att stödja PRRP. Vi hävdar att detta delvis kan förklaras av det sociala stigma som omger dessa partier.

Många studier visar eller tyder på att väljare kan avskräckas från att rösta för PRRP eftersom de anses vara för extrema. Av denna anledning skiljer studier ofta mellan olika typer av PRRP, vilket tyder på att vissa partier är för nära förknippade med fascism för att vara acceptabla för de flesta väljare. Vårt experiment riktas direkt in i denna sociala aspekt som en kausal mekanism, genom subtil signalering i experimentellt tillstånd att de allra flesta respondenterna tänker negativt på denna sida.

Skandinaviska politiska studier, vol. Forskare har märkt i årtionden att valbeslut, liksom andra politiska åtgärder, sällan tas i social isolering, vår studie tyder på att väljarna verkligen påverkas av andras åsikter. Först kommer vi kortfattat att diskutera litteraturen om effekterna av social stigma och i allmänhet de sociala aspekterna av valbeslut. Vi kommer sedan att diskutera vår experimentella design och behandling, varefter vi kommer att presentera resultaten.

I diskussionsavsnittet klargör vi i allmänhet konsekvenserna av våra resultat. Teori vår forskning bygger på en lång öppna spellistor spotify av att förstå röstning som en socialt informerad handling. Vikten av social logik, särskilt rollen som intima kontakter, har erkänts åtminstone sedan den amerikanska väljaren Campbell et al.

Det kan förväntas att det sociala sammanhanget för omröstningen kommer att vara särskilt relevant för omröstningen av högerbefolkningen. Stigma definieras således Socialt: huruvida något diskrediteras eller inte beror på andras reaktion. Ur en väljares synvinkel upplever ett parti stigma om det anses oacceptabelt i det sociala sammanhang där väljaren lever. Även om stigmatiseringsnivån för detta parti kan variera mellan olika undergrupper i samhället, hävdar vi att stigma ofta byggs på politisk nivå.

Populistiska radikala högerpartier är ett väldokumenterat exempel. I vissa fall står de till och med inför straffrättsligt åtal, partiförbud eller cordon sanitaries. Vi förväntar oss att förekomsten av social stigma fungerar som en social norm för många väljare.: Detta är Skandinaviska politiska studier, vol. Det beskrivande elementet hänvisar till uppfattningen av vilka typer av attityder och beteenden som anses acceptabla av de flesta.

Förespråkaren hänvisar till det tryck som människor känner för att följa dessa normer. Eftersom röstning är en hemlig handling kommer trycket för efterlevnad att vara mycket mindre än i uttryckligt Courantbeteende, även om det inte fanns något direkt socialt tryck, kan det beskrivande kokkonen andrej 2015 vad kan förklara sverigedemokraternas framgångar i sociala normer fortfarande vara viktigt, åtminstone genom att människor är känsliga för sina medborgares åsikter och preferenser.

Detta gäller också för uttrycket av politiska preferenser, där utvecklingen i varierande grad är föremål för social kontroll. Väljarna genererar och uppdaterar ständigt åsikter om partier, och det faktum att ett parti är stigmatiserat kan hindra väljare från att utveckla gynnsamma predispositioner mot ett sådant parti. Således kan en social norm internaliseras även om beteendet är privat.

Empiriska data samlades in vid tre olika tidpunkter och i två online-paneler av respondenter som introducerades till Göteborgs universitet. Följande andra och tredje omgången av datainsamling ingick i den svenska nationella Valkampanjgruppen under Europaparlamentsvalet i juni och riksdagsvalet i September, kampanjgruppen är helt självvald. I ett urval som till största delen hämtats från två stora svenska tidningar, Aftonbladet kokkonen andrej 2015 vad kan förklara sverigedemokraternas framgångar g Xxxteborgs Posten under valet.

Vi kombinerar data från tre vågor, vilket resulterar i 5, tillförlitliga svar. Vi testar våra hypoteser genom en vinjettstudie där den sociala stigmatiseringssignalen manipuleras experimentellt. De politiska förslagen återspeglar sidor av olika ideologiska färger: måttlig vänster, måttlig höger och populistisk radikal höger. Respondenterna anger om de känner en positiv grön knapp, en neutral orange knapp eller en negativ röd knapp på varje sida genom att trycka på tumknapparna, se frågor.

PRRP presenteras i tre villkor för översättning av frågor, Se tabell A1 i bilagan: villkor 1 :: Inga siffror visas för någon sida av [kontroll]. Villkor 2:: den överväldigande majoriteten gillar inte [Stigma meddelanden]. Således presenteras respondenterna med olika sociala signaler. Meddelandets neutraliserande tillstånd, som betonar erkännande av andra respondenter, reduceras så mycket som möjligt, alla befintliga respondenter kan associeras med PRRP.

Stigmatiseringen, som antyder stark oacceptabilitet, utlöser uppfattningen att partiet ogillas av de flesta andra medborgare. Vi förväntar oss att förekomsten av stigma avskräcker respondenterna jämfört med kontrollgruppen, liksom med ett neutraliserande tillstånd. Dessa är våra centrala skandinaviska politiska studier, vol. Huruvida det neutraliserande tillståndet kommer att skilja sig från kontrollgruppen är en öppen fråga, eftersom det beror på i vilken utsträckning medborgarna är villiga att korrigera sin tidigare troliga uppfattning om social acceptans av ett högerpopulistiskt radikalt parti.

Tvärtom behöver stigmatiseringsvillkoret helt enkelt bekräfta sådana befintliga föreningar. Naturligtvis bygger detta resonemang på antagandet att social stigma redan finns i det svenska sammanhanget. Flera forskare hävdar att detta verkligen är fallet, och ännu mer under datainsamlingen. I det svenska riksdagsvalet kom Sverigedemokraterna, PRRP, in i riksdagen för första gången, med 5,7 procent av rösterna.

De etablerade politiska partierna reagerade genom att anta Kokkonen Cordon sanitaire-strategin, som manipulerades på samma sätt för detta gröna parti som för PRRP. I det svenska sammanhanget finns det ingen eller mycket begränsad tidigare social stigma förknippad med Miljöpartiet. Därför är det osannolikt att stigmatiseringsvillkoret kommer att avskräcka stöd för Miljöpartiet, men kanske neutraliseringsvillkoret kommer att öka stödet.

När det gäller det andra kravet finns det bevis för att människor känner sig identifierade med andra medlemmar i till och med godtyckliga grupper. Pierce et al. Dessutom vill vi tillägga att även om vissa respondenter inte tyckte att tummen var övertygande eller inte kände sig lite identifierad med sina medförfattare, skulle detta minska effekterna av tummen. Varje påverkan som vi finner är därför konservativ.

Resultaten i Tabell 1 och figur 1 visar tendensen att rösta på PTV för den fiktiva populistiska radikala högern och Miljöpartiet under tre villkor. Tabellen och siffran visar lägre priser för att rösta på ett fiktivt populistiskt radikalt högerparti i ett tillstånd av stigma än i kontrollgruppen, som i sin tur är något lägre än den neutraliserande gruppen. Detta är det mönster som teoretiskt förväntas.

Båda experimentella förhållandena skiljer sig inte signifikant från kontrollgruppen. Denna skillnad mellan neutraliserande och stigmatiserande förhållanden upprepas oberoende och med samma storlek i var och en av de tre vågorna, men inte signifikant sådan att mellan 0. Eftersom detta är den enda signifikanta skillnaden mellan grupperna, och eftersom skillnaden endast är gränsöverskridande, kan vi inte hävda att vårt experiment ger övertygande bevis på den kausala effekten av social stigma, även om resultaten pekar i den riktningen.

Tabell 1. Tabell 2. Om vi fokuserar mer på de två experimentgrupperna skiljer sig stigmatiseringsförhållandet från kontrollgruppen mer än neutraliseringsförhållandet. Denna till synes bredare effekt av stigmatiseringstillståndet tyder på att det är lättare att fylla människor med information som bekräftar deras befintliga uppfattning av världen än med information som tar det ur sinnet.