Lagar om diabetes

Vi anser att diabetesvården ska vara av hög kvalitet, prisvärd och lika för alla patienter. Det måste ges i tid. Dessutom kommer det att fungera förebyggande och främja hälsan. Självklart måste det finansieras solidt. Diabetes är inte en sjukdom, men flera, men med det allmänna faktum att sjukdomen leder till en ökning av blodsockernivån.

Diabetes, särskilt typ 2, är en mänsklig sjukdom som drabbar allt fler svenskar. För att effektivt motverka denna utveckling och mildra effekterna av diabetes krävs både förebyggande åtgärder och behandling av god kvalitet. Det är upp till varje individ och familj att försöka tänka på vad du äter, dricker och på annat sätt för att hjälpa kroppen att känna och fungera så bra som möjligt.

Självbestämmande är centralt. Det stärker till exempel folkhälsan om du som person påverkar din arbetstid och arbetsmiljö. Den viktiga frågan är vad samhället kan, bör och bör göra och inte bör göra. Regeringen och riksdagen bör vara försiktiga med att peka finger åt människor och fördöma olika sätt att leva. Detta riskerar att leda till misstag.

Förbud och varningar tvingar sällan människor att börja leva hälsosammare. Men allmänheten, inte minst genom hälso-och sjukvården, kan spela en viktig och positiv roll genom att uppmuntra, stödja och underlätta för människor och familjer att leva hälsosamma liv. I vår Motion, friskare och mer hållbart Sverige, presenterar vi ett brett utbud av lagar om diabetes på hur hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet kan utvecklas och intensifieras.

Vad samhället behöver göra för att främja diabetesbehandling är alltså att öka. Diabetes är ett snabbt växande problem Diabetes är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Men exakt hur många som har diabetes är inte bestämt, men det finns en stor mörk siffra eftersom många lever med oupptäckt typ 2-diabetes. Det uppskattas att 4 till 5,5 procent av befolkningen drabbas av diabetes.

Diabetesförbundet uppger att människor i Sverige har diabetes. Ungefär 50 av en halv miljon svenskar med diabetes är typ 1-diabetiker. I hela världen uppskattar International Diabetes Federation att miljontals vuxna har diabetes. Ett antal som har ökat mycket snabbt. Så snart antalet har ökat med ungefär en procentandel sedan talet, enligt IDF, som förutspår att miljontals människor kommer att ha diabetes-typ 2-diabetes, typ 2, som ofta beskrivs som en socialförsäkringssjukdom.

Detta beror på att dålig näring, övervikt, inaktivitet och stress är riskfaktorer för att få typ 2-diabetes. Den dramatiska ökningen av diabetes både i Sverige och globalt går hand i hand med bland annat ökade problem med fetma och fetma, vilket i sin tur beror på förändrad kost och minskad fysisk aktivitet. Därför är förebyggande arbete och hälsofrämjande arbete grundläggande viktigt, och det faktum att vi mildras vill vi stärka och prioritera högre.

Förutom det övergripande hälsofrämjande arbete som vi mildrar i våra övningar, belyser ett friskare och mer hållbart Sverige, vill vi också betona vikten av riktade lagar om diabetes insatser för att förebygga typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes, till skillnad från typ 1-diabetes, kan till stor del förebyggas. Mot personer som har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, såsom överviktiga personer och kvinnor med graviditetsdiabetes, är det viktigt att ha förebyggande insatser, vilket också betonas i nationella riktlinjer för diabeteshantering.

Genom omfattande och ambitiöst hälsofrämjande arbete kombinerat med riktade förebyggande åtgärder mjukas vi upp av tron att mycket lidande kan förebyggas samtidigt som stora socioekonomiska kostnader kan undvikas. Den totala kostnaden för diabetes i Sverige är hög lagar om diabetes stigande. Först och främst ökar kostnaden för typ 2-diabetes, vilket är en logisk följd av denna form av diabetes, som är förknippad med livsstil och ökar mest.

Institutet för hälsoekonomi uppskattar att kostnaden för typ 2-diabetes kommer att öka från cirka 16 miljarder sen. någon extern miljöfaktor utlöser sjukdomen. Nästan efter Finland är Sverige ett land i världen där de flesta barn och ungdomar är i typ av diabetes, att ha någon form av diabetes innebär en ökad risk för ett brett spektrum av konsekvenser som i värsta fall kan orsaka för tidig död, till exempel genom hjärt-kärlsjukdom.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens eget immunsystem attackerar och lagar om diabetes småningom slår ut de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder till en allmän insulinbrist, vilket innebär att insulin måste tillsättas med en insulinpenna eller en insulinpump. Bristen på insulin orsakar en ökning av blodsockernivån.

Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande insulin, men inte i tillräckliga mängder, vilket ofta är förknippat med minskad insulinkänslighet. Gemensamt för alla som får diabetes är förhöjda blodsockernivåer, vilket kräver behandling. För typ 1-diabetiker skillnader mellan k2 och k3 årsredovisning insulinbehandling alltid nödvändig.

Typ 2-diabetiker kan också ofta behöva det, men för många personer med typ 2-diabetes räcker det med mediciner för att öka insulinkänsligheten och livsstilsförändringar. Diabetes är nära förknippad med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Personer med diabetes är två till tre gånger mer benägna att dö av hjärtinfarkt. Det nationella Diabetesregistret är ett viktigt verktyg för att både kartlägga och utveckla svensk diabetesvård för att kunna bedriva forskning och systematisk förbättring.

Registret är också centralt för att jämföra kvaliteten på diabetesvården i hela landet och med förmågan att uppfylla Socialstyrelsens krav på behandling av diabetes. De nationella riktlinjerna är ett mycket viktigt verktyg för att fortsätta utveckla kvaliteten på diabetesvården. Både öppna jämförelser av resultat, väntetid och övergripande kvalitet. Nationella riktlinjer ger stöd för resursfördelning utifrån lednings-och behandlingsbeslut.

Nationella riktlinjer behövs bland annat eftersom det finns behov av vägledning, till exempel skillnader i praktiken mellan olika regioner. På grund av olika etiska dilemman verkar det dessutom som om riskabla behandlingar bör identifieras. Eller om åtgärder som är mycket dyra eller har tvivelaktig effekt bör införas eller inte. Den effektiva vården SOU-utredningen visade att åtta av tio kronor som satsas på vård riktar sig till personer med kroniska sjukdomar.

En sådan kronisk sjukdom är diabetes. Om vi misslyckas med att förebygga och behandla diabetes idag kommer det att kosta ännu mer i framtiden. Detta belyser hur viktigt det är att utveckla diabetesvård. Vi ska ha en trygg, bra och högkvalitativ diabetesvård - över hela landet. Att förbättra efterlevnaden av nationella riktlinjer tenderar att upprätthålla diabetesvården vid Svensk diabetes av mycket hög kvalitet och visa bra och bättre resultat.

Samtidigt finns det också allvarliga problem och brister i diabetesvården, liksom inte minst omotiverat allvarliga skillnader i vården både mellan regioner och inom regioner. Det centrala verktyget för utveckling av hälso-och sjukvården och deras mer jämlika för landet är National Council for National Health Guidelines. Under det Nationella rådet för hälsa och Social trygghet, den andra översynen av nationella riktlinjer för diabetes, vilket ledde till nya och uppdaterade rekommendationer för medicintekniska produkter för kontinuerlig glukosmätning och insulinleverans.

Det var välkommet.

Med uppdaterade riktlinjer på detta område kan tillgången till medicintekniska produkter inom diabetesbehandling vara mer jämlik över hela landet, vilket verkligen är nödvändigt. Utvecklingen av diabetesmedicinsk teknik går för närvarande mycket snabbt, men tillgången till nya medicintekniska verktyg som avancerade insulinpumpar och system för kontinuerlig glukosmätning skiljer sig avsevärt mellan Sveriges 21 regioner.

Det visade inte minst biståndet i Tandvårds-och Läkemedelsverkets Tlv-rapport vid Diabetes, som publicerades i TLV-rapporten i Januari, är resultatet av en undersökning som myndigheten för AIDS vid diabetes har gjort. Undersökningen, som bland annat bygger på data från National Diabetes Registry, visade bland annat stora skillnader mellan regioner när det gäller andelen patienter som behandlades lagar om diabetes insulin med en insulinpump.

Och om du går igenom jämförelsen på kliniknivå finns det ännu större skillnader. Naturligtvis finns det olika förklaringar till skillnaderna mellan olika regioner och kliniker, men huvudförklaringen är bristen på överensstämmelse med lagar om diabetes riktlinjer. Bristen på efterlevnad av nationella riktlinjer är ett allvarligt problem inom diabetesvården och leder till sämre och mer ojämlik vård.

Tyvärr gäller bristen på efterlevnad många av de rekommendationer som ingår i de nationella diabetesriktlinjerna, men fotundersökningar och tillgång till patientutbildning är två exempel där efterlevnad verkar särskilt dålig. Enligt nationella riktlinjer ska försiktighet erbjuda gruppträningsprogram för personer med både typ 1-och typ 2-diabetes, men enligt en undersökning som Netdoktor gjort i samarbete med SSDF med Diabetes Storstockholm och diabetesorganisationen i Sverige Diös erbjöds åtta av tio patienter inte utbildning patienter.Samma undersökning visar att endast cirka 50 procent har haft en grundlig fotundersökning det senaste året.

Och detta trots att nationella riktlinjer är tydliga att rutinmässig fotundersökning bör göras eftersom det är en enkel sidoåtgärd med en sannolikt rökt fisk bäckebol kostnad. Stora regionala skillnader i vården är ett vanligt problem för svensk sjukvård, men inte minst för behandling av diabetes.

Därför bör regeringen ta initiativ till att identifiera orsakerna till stora regionala skillnader i diabetesbehandling och vidta åtgärder för att förbättra efterlevnaden av nationella riktlinjer. Moderaterna föreslår att man undersöker skapandet av en särskild nationell diabetesvårdskoordinator. Det övergripande målet för den nationella diabetessamordnaren skulle vara att bättre följa nationella riktlinjer, liksom utvecklingen av diabetesvården i allmänhet.

Den nationella diabetessamordnarens uppdrag ska utgå från en kartläggning av lagar om diabetes i behandlingen av svensk diabetes, som vi mildrar ovan, föreslår att regeringen initierar. Dessutom ska uppdraget utvecklas utifrån de erfarenheter som finns från den nationella cancersamordnaren, samt andra nationella samordnare, uppdrag och arbete. Förstärkning av psykosocialt stöd i en webbundersökning utförd av Cegedim, på uppdrag av Young Diabetes Diabetic Association, bland ungdomar i åldern 18-30 år med diabetes, svarade nästan hälften av de svarande att den största negativa inverkan på livet på grund av diabetes alltid tvingas tänka på sjukdomen.

Av de tillfrågade tänker fyra av tio på sin diabetes minst en eller tre gånger i timmen. Cirka 50 svenskar med typ 1-diabetes lever med en allvarlig och livslång sjukdom som kräver ständigt engagemang. För att diabetikernas blodsocker ska vara på en bra nivå krävs det att enskilda diabetiker har kontinuerlig planering, uppföljning och reglering per timme under hela dagen på året.

Med tanke på detta är det inte förvånande att många med diabetes, och kanske särskilt personer med typ 1-diabetes, som är en autoimmun sjukdom lagar om diabetes vanligtvis debuterar i ung ålder och som kan förebyggas eller botas, upplever livet med diabetes som mentalt krävande. En IBM-Patientenkät genomförd På uppdrag av Diabetes Association fann att många med diabetes behöver psykosocialt stöd som inte har utförts.

Totalt 27 procent av patienterna i undersökningen sa att de behövde psykosocialt stöd som inte hade utförts. Bland patienter i åldern 18-35 år var motsvarande siffra 39 procent. Detta indikerar tydligt att diabetesvården misslyckas idag när det gäller psykosocialt stöd. Många patienter känner sig användbara genom att kontakta andra i en lämplig situation.

Detta belyser vikten av att följa nationella hälso-och Välfärdsrådet när det gäller patientutbildning i gruppen. Underabetic hyperglykemi, pre-diabetes, många människor har blodsockernivåer över det normala intervallet, men inte tillräckligt högt för att göra en diagnos. Detta kallas icke-diabetisk hyperglykemi eller prediabetes. Personer med icke-diabetisk hyperglykemi löper större risk att utveckla typ 2-diabetes, men risken kan minskas genom livsstilsförändringar.

Programmet hjälper människor att göra varaktiga livsstilsförändringar och har visat sig bidra till att förebygga typ 2-diabetes. Personer med icke-diabetisk hyperglykemi rekommenderas också att ha ett blodprov varje år för att övervaka blodsockernivån. Att diagnostisera diagnosen av diagnosen är mycket viktig så tidigt som möjligt, eftersom den kan få jobb om den lämnas obehandlad och kan orsaka långvariga problem.

När ska man se en allmänläkare så snart som möjligt om du upplever de viktigaste symptomen på diabetes, som inkluderar: Urinera oftare än vanligt, särskilt på natten, känner mycket viktminskning och förlust av muskel Brittisk ordning på grund av suddig syn diabetes 1 kan utvecklas snabbt inom en vecka eller till och med dagar. Viktminskning är vanligt hos personer med typ 1-diabetes när den först utvecklas och innan den behandlas, men det är mindre vanligt hos personer med typ 2-diabetes.

Många människor har typ 2-diabetes i flera år utan att inse det, eftersom tidiga symtom tenderar att vara vanliga, eller det finns inga symtom. Orsakerna till diabetes. Mängden socker i blodet kontrolleras av ett hormon som kallas insulin, som produceras av bukspottkörteln av körteln bakom magen. När maten smälts och kommer in i blodomloppet tar insulin bort glukos från blodet till celler, där det bryts ner för att producera energi.

Men om du har diabetes kan din kropp inte bryta ner glukos till energi. Detta beror på att eiter inte har tillräckligt med insulin för att flytta glukos, eller att det producerade insulinet inte fungerar korrekt.