Sänka under ytan
Så, men mycket motion handlade det om. Intervjuare 1 []: Du sa just att vi vet väldigt lite om ubåtsverksamheten under andra världskriget i Sverige, och i Sverige var Marinubåtar alltid omgivna av mycket integritet, och allt var väldigt hemligt. Och det är fortfarande mycket okänt idag, till exempel uppdraget av en ubåt under det kalla kriget. Varför är det så hemligt?
Högtalare 1 []: Ja, det här är en mycket bra fråga, och vi har funderat mycket på det, vi som har arbetat med ubåtsproblemet här på museet de senaste två eller tre åren. Eftersom du hälsas av denna attityd även idag när du försöker prata med människor. Ja, Vi kan i allmänhet prata om vad vi gjorde, och hur vi kände, och hur sänka under ytan tänkte, men prata inte om mer specifikt vad ubåtarna faktiskt gjorde.
Men det var i den svenska flottan ändå från början, och om du tittar tillbaka på dokumenten från början av seklet kommer du att se att det redan var mycket tydligt i ubåtsteamet att detta är den mest hemliga som finns, du behöver inte berätta var du var någonstans. De sa inte ens hur många svenska ubåtar vi hade den här gången, och ingenting om prestanda och liknande, och det var väldigt strikt från början.
Och han fortsatte att vara så i svenska undervattensvapen, det verkar som om det har blivit någon form av tradition att det ska vara väldigt hemligt och väldigt konfidentiellt, allt. Och denna hängning, motiverad av ubåtar, så att säga, har sin starka punkt att de bara måste vara hemliga och dolda, ingen behöver veta sänka under ytan de är.
Och sänka under ytan, och ingen borde veta vad de gör, så du kan, fienden borde kunna räkna ut, ja, vad ska svenska ubåtar göra nu om det blir krig? Så det är motiverat på detta sätt, och de besättningar som jag också märker har tagit detta argument och tagit det med hål och hår, du kan säga att det är en mycket stark lojalitet mot denna hemlighet och inte säger för mycket. Intervjuare 1 []: Vet du hur det ser ut i andra länder, är det också en hemlighet överallt?
Talare 1 []: Nej, mitt intryck är att så inte är fallet, men Sverige är sänka under ytan av en extra hemlighet. Även om du tittar på dagens undervattensvapen kan du få en hel del information om USA, Storbritannien och Tyskland. Tyskland är kanske lite svårare, för de har alltid varit ganska stängda. Men ser man andra västländer så att säga så är Sverige nog relativt unikt i och med att man inte alls vill prata om eller visa upp sin verksamhet.
Så det finns en hel del, Ja, svaga resor med svenska ubåtar är härdiga under ytan och liknande, och hur snabbt Svenska torpeder kan gå. Det stämmer, om du säger något, är det bottenkanten eller väldigt vag, så att säga. Nej, ur min synvinkel skulle jag vilja säga att det verkar som om Sverige är mer hemlighetsfullt eller mindre intresserad av att berätta, särskilt om vad ubåtar gör.
Intervjuare 1 []: I boken skrev du ett kapitel specifikt om mysteriet med ubåtar i Sverige, och du sänka under ytan om hur ubåtar användes under det kalla kriget. Fick du något, hur är deras uppdrag egentligen? Högtalare 1 []: Ja, det kan du säga ganska mycket om uppdragen. Du vet att för alla ubåtar finns det verkligen samma uppgift, och det här är i fredstid, och även under kriget är det mycket.
När allt kommer omkring kan de gömma sig och följa övningarna från andra länder under ytan, ljudet från fartyget och liknande, så att de kan identifiera fartyg från andra länder och veta när de senare tittar på en annan tid och vet där, ja, nu är detta fartyg ute och om sig själva, de gör detta och detta nu. Och då kanske du kan sätta pussel tillsammans och räkna ut vilken typ av uppdrag detta Skepp kan ha i kriget.
Så det handlar om intelligens, de tittar på. Och i krig handlar det uppenbarligen om spaning och torpedskjutning, det är vad en ubåts huvudvapen är, åtminstone en svensk ubåts huvudvapen. Detta är att skjuta torpeder och sänka så många fientliga fartyg som möjligt, så det här är också en uppgift som ubåtar utför. Då är det alltid självklart att träna besättningar, man måste hålla besättningar igång hela tiden, man måste kunna hantera just den här tekniken-en tung maskinoch det är mycket teknik, och som sagt, att göra någon fel i besättningen, det kan slå alla andra.
Så på detta sätt är laget mycket beroende av att alla gör vad de måste göra, i minsta detalj. Så vi pratar om säkerhetsövningar, vi pratar om tillämpade övningar, vad man ska göra om det finns ett krig, och då är det intelligens. Det är mycket. Och inte minst under denna period, när jag tittade under det kalla kriget, handlade det om att testa en ny teknik.
Neptunus ubåt, som vi har på Sjöfartsmuseet, är ett mycket bra exempel för att testa ny sknillnaden mellan svart och vit i solen, denna underrättelseagent du har, ubåtar samlar ljud, som sagt, Var är ekolodarna för att kunna identifiera andra fartyg med ljud. Så efter det kom en ny form av ekolod, som sedan dess har satts på andra modernare ubåtar, de svenska.
Och samma sak, en annan ubåt, [?? Intervjuare 1 []: och det är fascinerande med ljud. Boken säger att de kan hämta ljud från extremt långa avstånd. Högtalare 1 []: Ja, det kan variera mycket, kanske är det det som också är intressant, det är havet som är ett så mycket ljust material som styr kompositionen med saltkompositionen och hur havet rör sig i olika lager och liknande. Så ibland kan ubåtar höra väldigt långt borta, och ibland hör de ganska korta, några meter bort bara under vissa dåliga förhållanden, medan de under mycket goda förhållanden kan höra, ja, det vet jag, sex till sju landmil eller något liknande där.
Så det är mycket varierat och används av ubåtar att de kan känna till dessa vattenlag så att de kan gömma sig eller när de kan ligga på rätt plats för att kunna spana långt. Således tänker de som arbetar på en ubåt ständigt på detta och tar redan över hur vattnets sammansättning ser ut så att de vet var de ska placera ubåten någonstans, i vattenmassorna.
Intervjuare 1 []: och vad kan du använda dessa ljud till? Högtalare 1 []: ljuden används, trots allt spelar du in särskilt ljudet från fartyg då. Andra, dvs bullret från fartygets pallar, och i grund och botten är det propellrarna du letar efter. Hur snabbt de rör sig, och de kan beräkna håren som många löv har, som en skruv har och så vidare. Och du gör det här för att kunna identifiera dig själv, för att försöka bli identifierad av det specifika ljudet som tillhör det ljudet.
Och om du gör det ljudet igen, då vet du, okej, det är det här skeppet. Då kanske du kan följa detta skepps rörelser och se om det beter sig så nu, och kanske kan du räkna ut något, vilken information har detta Skepp om det finns ett krig. Du kan säga att vi pratar om att samla en bild av en normal situation. Eftersom han tittar på Östersjön en helt vanlig dag och sedan vet hur man jämför om något avviker från denna modell, så ska man kunna ta reda på och få tidiga signaler om något händer.
Något annat eller något som kan leda till militära händelser. Intervjuare 1 []: I kapseln om ubåtar är det nästan omöjligt att inte nämna att den sovjetiska ubåten som seglade bortom Karlskrona i slutet av oktober, på höjden av det kalla kriget. Vad hände egentligen den dagen i oktober? Talare 1 []: Ja, det här är en mycket bra fråga. När allt kommer omkring vet ingen riktigt.
För vad du vet, den sovjetiska ubåten lämnade på grund av skyddet utanför KarlsKrona i Gazefjärden där. En morgon upptäckte några fiskare att det fanns en sovjetisk ubåt på marken och varnade sedan den svenska [Alagsbasen ? Så det är vad du vet att det var, enkelt, men varför det var där och vad som faktiskt skulle behöva letas efter på detta område övervägs fortfarande idag.
Och det finns många böcker som har skrivit om det, och på sistone, ja, det har varit en ny bok om ubåtsbrott som diskuterade amerikansk information eller varför den var där. På den sovjetiska sidan hävdades det då att navigationsutrustningen på denna ubåt var fel, och därför var den fel och gick in, trodde att de var någon annanstans.
De du pratar med i militären, de ger inte mycket förklaring och tror att det inte alls är fallet, men det fanns säkert någon anledning till att de skulle komma in i just detta område. Men man vet inte exakt varför det var där, men det står att det kan bli någon form av besättningstest, att de kommer att få detta som sista uppgift i sin utbildning, tränga in i svenskt vatten och sedan passera igen.
Det finns de som hävdar att de var där bara för att få några spioner i land eller något, eller för att hämta lite utrustning längst ner som fanns där tidigare så att de kunde spionera på svenska fartyg och liknande. Så det finns många olika teorier om detta, och du vet verkligen inte förrän de sovjetiska arkiven öppnas, om det finns, kanske det finns sådant material som kan berätta vad det är.Men detta är en mycket dramatisk händelse och en mycket traumatisk händelse för några i Sverige också vid denna tid, naturligtvis, det var det kalla kriget, så sänka under ytan säga, en ny kall fas, men Sverige var ganska så att säga, flyr från spänningen, men nu blev det mycket uppenbart för den svenska allmänheten att något hände i Östersjön, och något som var, vad som händer mycket nära oss, vilket kan leda till krig eller liknande krig.
Så det var en mycket chockerande händelse för Sverige på många nivåer. Intervjuare 1 []: och det var i den militära skyddszonen och under det kalla kriget. Hur kunde svenska flottan ha missat denna ubåt? Högtalare 1 []: Ja, det här är en mycket bra fråga, och det finns många få som också har ställt denna fråga i detta avseende. Men det är uppenbart att radaren som var på den tiden täckte området, det stämmer, men ubåten som hamnade i ytpositionen, och ekot som du fick på radarskärmen [??
Så det såg bra ut, som en mycket vanlig fiskebåt som passerade helt enkelt. Så det var mycket svårt att ha ständig övervakning av området där också, men det är nog att tekniken inte var helt rätt att hon tydligt kunde urskilja att det var i det området. Intervjuare 1 []: Och som vi nämnde i inledningen fanns det ubåten Neptune och, som vi visar på Maritime Museum idag. Vad var dess funktion på webbplatsen?
Högtalare 1 []: Ja, det här är en mycket bra Fråga, för han hade faktiskt denna ubåt, från början utan funktion. Utan den var den helt ny, den hade tagits i drift i den svenska flottan ganska nyligen och var faktiskt inte operativ, så han hade inga uppdrag vid den tiden. Utan fartygschefen som då var och som faktiskt var chef för det tillfälliga fartyget skulle han faktiskt inte vara det, ubåtskommandot var inte riktigt där, men nu hade den vanliga fartygschefen bara semester.
Så han samlade ett team sänka under ytan de gick ut för att titta runt och hålla reda på vad som hände i området.
Så det var beläget precis nära det svenska territorialvattnet, det vill säga gränsen till sjöss i riktning mot internationella vatten. Och låg där och spelade på de sovjetiska fartygen som kom dit, delvis visste de att de inte kom in i Svenskt Vatten. Och först var det helt oklart när denna sovjetiska flotta, eller frälsningsstyrkan, som man kan säga, inte är en hel flotta, utan så många fartyg som var på väg till Sverige.
Och du visste verkligen inte om de skulle stanna vid gränsen eller om de skulle gå in i svenskt vatten och försöka dra ut den här ubåten och ta hem den, men då tillstånd från de svenska myndigheterna. Så först och främst var de spioner eller spioner, scoutade på sovjetiska fartyg och noterade också att Sverige var på plats, så att säga, och var närvarande.
Intervjuare 1 []: och hur fick du fri då? Högtalare 1 []: Ja, det var ett mycket diplomatiskt spel, det var stressiga dagar, och det var det, Sverige förklarade att man måste prata med besättningen och berätta för dem, och med fartygen etc., innan de kunde föreställa sig att låta ubåten återvända till Sovjetunionen. I slutändan hade Sverige inget intresse, ville inte skapa en större konflikt än den redan hade.
Efter ganska skarpa förhandlingar mellan Sverige och Sovjetunionen fick alltså den svenska militären fråga fartygets chef, och detta gjordes på ett annat fartyg som idag ligger i Sjöfartsmuseet, som då var en v-Xxstervikrobot. Så det hände ombord, och efter det var det tillåtet, under den svenska eskorten, sedan att gå till internationellt vatten, och sedan träffas där med de sovjetiska räddningsstyrkorna, eller vad du vill kalla det, och gå hem igen.
Så det var så avgjort genom förhandlingar helt enkelt. Då var det kanske mest störande för den svenska allmänheten det budskap som Sveriges stadsminister Thorbjörn Fälldin gav några dagar efter, eller samma dag som ubåten. Det var då det fanns kärnvapen ombord, och det kom som en mycket stor chock för många som inte trodde att en sådan ubåt var så nära Sverige, och då hade kärnvapen så nära Karlskerone.
Så det var en olycka med några sänka under ytan, så Karlskrona var inte så bra. Intervjuare 1 []: Med tanke på ubåtsjakten i höstas i skärgården utanför Stockholm, Hur har ni haft det med utländska ubåtar i svenska vatten sedan dess? Vad vet du om det? Högtalare 1 []: Ja, det är också den typ av sak du inte vet mycket om. Den svenska flottan jagade ubåtar mycket ofta under talet och möjligen fram till början av mitten av seklet.
Så de arbetade mycket med detta och var konstanta eller ständigt upprepade ubåtssignaler och ubåtsjakt.Sedan dess har det varit lite tystare efter det, kanske ett år, under den perioden hände det säkert också att du fick misstänkta, du misstänkte att ubåtar och, som förra hösten, det var den här stora ubåtsjakten, som påminner om de talstämningar som kommer tillbaka då.
Så naturligtvis var det så att utländska makter var intresserade av att komma in i svenska vatten och se att förtrogenhet var den bästa vägen här. Men det var fortfarande en mycket spänd situation militärt, i den sovjetiska militärstyrkan utanför gränsen, och Sverige byggde sina militära styrkor på svenskt territorium både på öarna runt denna ubåt och till sjöss, naturligtvis, på gränsen där de sovjetiska fartygen var belägna.
Så det var en mycket spänd situation och en dramatisk händelse, som du kan säga, men det var allt löst efter 10 dagar som ett resultat av förhandlingar mellan den svenska regeringen och den sovjetiska motsvarigheten. Det faktum att Sverige lyckades ta sig igenom då, att Sverige skulle rädda ubåten själv och klara marken, skulle Sovjetunionen betala för partiet.
Sovjetunionen kommer att be om ursäkt för överträdelsen, Sveriges officiella ursäkt. Det kom också från Sovjetunionen, vilket inte var exakt vanligt eftersom Sovjetunionen inte var känd för att ha gjort några misstag, och Sverige ville också be fartygets chef ombord att ta reda på varför ubåten pågick. Detta skulle inte hända på en sovjetisk ubåt, men på svenskt territorium, och inte inom detta skyddsområde, för den militära skyddszonen var ett område som fanns på olika platser i Sverige där utlänningar inte fick stanna alls, så det hade varit en mycket besvärlig situation för Sverige om det hade tillåtits att hålla utfrågningar på detta skyddsområde med det sovjetiska laget.
Det fjärde kravet, som också uppfylldes, var att man skulle kunna inspektera på ubåten, titta runt och försöka lista ut varför den hamnade där sidan. Så det var en ganska spänd situation i många dagar, men i slutändan löstes allt på ett mycket fredligt och framgångsrikt sätt för Sverige. Det kunde ha slutat någon annanstans, men han bestämde sig mycket bra, du kan berätta.
Händelsen i sig var mycket välkänd och mycket slående, men det kanske största och mest permanenta intrycket av denna händelse är fortfarande det budskap som premiärminister Thorbjörn Fälldin lämnade samma dag som ubåten var på väg att återvända till Sovjetunionen, nämligen att det var kärnvapen finns på denna ubåt. Det var en stor överraskning.
Ingen trodde att denna ganska gamla ubåt från talet kunde komma undan med kärnvapen på ett rutinmässigt fredstidsuppdrag. Man kan ha trott att det fanns kärnvapen ombord på en av de modernaste ubåtar som Sovjetunionen hade i Östersjön, men inte på denna typ av ubåt. Man bör komma ihåg att kärnvapen var en enorm fråga som var mycket relevant i början av seklet. Risken för kärnvapenkrig antas ha varit enorm.
De var mycket oroliga för att detta kunde vara tredje världskriget, som kunde förvandlas till ett kärnvapenkrig, så den här frågan var verkligen det som diskuterades mest, efter att själva händelsen var över var faktum att det fanns kärnvapen ombord som kom att få mycket platser i diskussioner efteråt. Det var en känsla av överraskning och oro som uppstod efter att det upptäcktes att det fanns kärnvapen ombord.
Det kan sägas att känslan av ångest ökade, delvis för att det fanns ett larm om att en sovjetisk ubåt hade gått in i Svenskt Vatten. Sänka under ytan kommer det egentligen att gå hit? Vad är poängen med det? Vad hade Sovjetunionen för planer för Sverige? Det kan antas att detta uppståndelse sänka under ytan av nästa ubåtsincident som jag bestämde mig för att titta på, och det är också i Stockholmsområdet.
Detta är h xnxrsfj xnxrden. Det har gått ungefär ett år sedan u-evenemanget att detta evenemang äger rum. Då kommer marinen också in i detta område vid h Xxrsfj Xxrden, nära Maske-basen i Stockholm, nära en av de viktigaste Marinbaserna, därför ett mycket viktigt område för marinen där detta händer. Området och från Sid Navy är mycket optimistiska. Du kommer att gå till pressen och säga att "vi har kriminalassistent utbildning mycket stängt av den här ubåten, det är bara en tidsfråga innan vi får den till ytan och vi kan berätta var den här ubåten kommer ifrån.
Efter några dagar förlorade du kontakten med ubåten - så du lyckades aldrig få den ubåten, även om du både satte skalbomber och exploderade Minor för att försöka skada den och höja den, så det misslyckades.44 skal och fyra axlar används för att försöka tvinga ubåten vid olika tidpunkter. Denna händelse fick också en annan konsekvens, en utredning beordrades, en statlig utredning för att ta reda på vad som verkligen hände.
Det blev klart i våras, och resultatet blev minst sagt häpnadsväckande och väckte mycket oro bara i denna rapport och resultatet som kom i denna rapport, eftersom det visade sig att de pekade på Sovjetunionen som stod bakom, och inte bara denna kränkning, utan andra kränkningar mot Sverige. Inte nog med det, det innebar också att det var en tydlig indikation på att ubåtsöverträdelserna var en del av den operativa sovjetiska militära planeringen mot Sverige, man tror att Sovjetunionen hade planer på attacker mot Sverige.
I efterhand konstaterades att denna undersökning hade skapat sina slutsatser baserade på indikationer, så det fanns inte riktigt övertygande bevis som kunde peka på Sovjetunionen, men det fanns tillräckligt i denna undersökning att indikationerna var tillräckliga för att peka på Sovjetunionen och resultatet var naturligtvis en allvarlig försämring av förbindelserna med Sovjetunionen och en stark protest från regeringen mot Sovjetunionen.
Detta skapar ångest och säkerhetspolitisk ångest hos befolkningen. Det visar sig mycket tydligt i opinionsundersökningen att Psykologförsvarets Krisberedskapsnämnd tillbringade våren efter att denna rapport blev offentlig. De gjorde kontinuerligt sådana mätningar, denna organisation, och våren avslutades i svaren att 45 procent av den svenska befolkningen uppfattade Sovjetunionen som ett direkt hot mot Sverige.
Tidigare kunde denna siffra ha varit en procentsats, men i det avseendet var det mycket tryckande upp, så det fanns en mycket spänd atmosfär i det svenska sänka under ytan, det var en mycket orolig tid. Det var en infekterad debatt om den svenska säkerhetspolitiken, som började störa ubåten eftersom flottan inte kunde ta reda på var ubåtarna kom ifrån och vad deras syfte var.
Trycket på flottan att lyckas, liksom regeringen, gav också flottan de förutsättningar de behövde för att kontinuerligt lyckas. Nästa stora ubåtsjakt vi ska titta på är den här i Karlskrona. Detta är intressant för att det är en mycket dragen ubåtjakt som varade i ungefär två månader. Sedan hände det mycket nära staden KarlsKrona, inte långt från befolkningen, så att de verkligen kunde uppleva det.
Det var inte långt från havet, men det var mycket nära centrum-när det började denna ubåtjakt, och befolkningen sänka under ytan följa den på första våningen. Allmänheten är mycket involverad i denna ubåtsjakt. Det rapporterades att grodorna som flyttade över öarna i skärgården, de letade på land efter spioner som kunde hjälpa till att hjälpa ubåten, så polisen sökte i sommarstugor, de sänka under ytan lägenheter i staden, där de trodde att det kunde finnas sändare som sedan kunde hjälpa här.
vattnet båt. Skärgården och Karlskrona skyddades från varandra, militären träffade Järnringen på skärgården, och alla som kom till och från öarna kontrollerades, bussar genomsöktes, det var beväpnade vakter som sedan genomsökte alla fordon. Skärgården och staden. Så det var en mycket intensiv tid där. Många vapen användes också, 23 skalbomber, 28 chock, det vill säga varningsskott mot en ubåt eller mot dykare.
63 handgranater kastades för att försöka stoppa vad du tror var någon form av dykare, dykare eller ubåt i området. Detta var uppenbart för befolkningen. Det verkar som om detta var en spänd situation bland militären, vilket indikerar att militära poster använde sina pistoler femton gånger under denna incident för att försöka skrämma bort potentiella misstänkta dykare i området.
Så det var en mycket spänd situation under den perioden. Men den här gången misslyckades marinen med att få någon ubåt till ytan, men efter ett tag hade du inga nya avläsningar, men den här gången hamnade allt i sanden. Detta hade uppenbarligen konsekvenser för att titta på Sveriges läge, Sveriges säkerhetspolitik, Marinstaben var ital renässansmålare bekymrade över vad som hade hänt.
Kungliga Krigsföreningen, som är en sammanslutning av sjöofficerare, sade i November att detta var den svåraste situationen Sverige hade varit i sedan andra världskriget, att det var den svåraste säkerhetspolitiken sedan andra världskriget. Inte bara det, ett år senare, i November, sänka under ytan chefen för kustflottan till pressen och hävdade att flottan inte hade tillräckligt med resurser för att skydda Sveriges sänka under ytan.
Det kommer inte att vara i en militär situation att hantera detta.Nu har vi hört sådana meddelanden i tal, men i tal var det något nytt. Det var något unikt att flottan därför kritiserade sin tillgång till material och möjligheter att göra sitt jobb. Marinens tjänstemän var mycket oroade över den säkerhetspolitiska situationen och sade att regeringen inte tog det på allvar som det borde.
I slutet och i början fanns det debattartiklar i DN och Svenska Dagbladet från en grupp sjöofficerare som kritiserade regeringen mycket starkt och menade att de inte uppfattade situationen alls. De hävdade att både statsministern och försvarsministern hade ljugit för det svenska folket. Det faktum att marin officerare gör ett uttalande om politiska frågor på detta sätt är ett tecken på en mycket spänd och mycket orolig situation som rådde, och som kände att några av dessa människor tvingades gå till pressen och försöka billig skrivare hem allvaret i denna situation som rådde.
Pressen vid marinan var mycket stor för att lyckas med en av dessa ubåtsjakter för att få en ubåt, och i det kan du också hitta en anledning till att reglerna för att använda vassa vapen mot dessa offensiva ubåtar blev mindre restriktiva ju längre det tog tal. Efter fält Inledningsvis krävdes tillstånd från det högsta militära ledarskapet för att använda vapnet, och detta krävde tillstånd från XNXB för att sätta in vapnet.
Men i slutet av seklet var det tillräckligt att det fanns en person på plats som var ansvarig för användningen av vapen, så detta tillstånd flyttades väldigt långt ner i kedjan. En indikation på detta är att fler vapen också sattes in i den senaste ubåtsjakten, som vi kommer att gå in på här. Det här är en ubåtsjakt som äger rum i H-Xxvringe utanför Oxel-Xxsund.