Vad är köldbärarvätska för något
Således är Phrenes inte naturliga ämnen. Köldmedier är uppdelade, särskilt i tre grupper: CFC - köldmedium innehållande klor och fluor. Det kallas också hårda freoner, eftersom de är mycket långa. Nu är de förbjudna att använda. HCFC är ett kylmedel som innehåller klor, fluor och väte. Kallas också mjuka freoner, eftersom de har en kortare livslängd än CFC-gruppen. De är för närvarande förbjudna att installera och fylla på.
HFC är ett kylmedel som innehåller fluor och väte. Köldmedier i hfc-gruppen är inte direkt Ozon, eftersom det inte innehåller klor. Å andra sidan ger de en växthuseffekt som liknar koldioxid, och vid framställning av HFC-skärande ämnen bildas ozon i form av en produkt. Köldmedier kallas vanligtvis med bokstaven R, följt av en numerisk kombination, till exempel beskriver en kombination av siffror den kemiska strukturen hos ett köldmedium, med antalet atomer av fluor, väte, kol och klor.
Läckan i bilen är ett täckt kylmedel. Under drift uppstår endast färre läckor på maskiner som levererar värme eller kylning till byggnader. Det är under haverier, allmän köldmediebehandling och övergivande av maskiner som vad är köldbärarvätska för något viktigaste utsläppen uppstår. I gamla föremål t. etanol betyder att vätskan inte fryser, även om temperaturen är under noll grader.
Tyvärr är det inte sant att säga att bergvärme kommer att vara helt miljövänlig, eftersom växthusgaser frigörs när etanol extraheras från majs och vete. För att skörda dessa grödor används jordbruksmaskiner ofta av fossila bränslen. Energi injiceras i huset. Vätskan överförs sedan till värmepumpen genom ett rör, där den värms upp i ångor. Den heta vätskan värmer i sin tur värmepumpens kylvätska, vilket gör att mediet avdunstar.
Eftersom kylmediet har en låg kokpunkt förångas det vid ganska låga temperaturer. Således blir vätskan till en gas som överförs till vad är köldbärarvätska för något. Där komprimeras kylmediet och temperaturen stiger ännu mer. Nu fortsätter köldmediet genom värmepumpen och förblir slutligen i kondensorn. Där börjar varm gas värma vattnet inuti värmesystemet, som sedan pumpas in i husets vattenförsörjning, till exempel i radiatorer och uppvärmning av nedre våningen.
När vattnet har passerat genom värmesystemet återgår det till värmepumpen. Eftersom den nya vätskan ständigt pumpas från berggrunden och cirkulerar värms vattnet som just har passerat genom värmesystemet innan det distribueras till värmekällorna igen. Brunnen som styr kostnaden för att installera bergvärme är hur djupt du ska göra brunnar. Många undrar varför du måste träna så djupt. Anledningen är att du måste komma till berggrunden.
Hur djupt det är varierar mycket. I vissa flocknäva giftig räcker det med cirka 50 - 80 meter, och i andra fall krävs ett hål på eller fler meter eller mer. Efter att hålet borrats måste det isoleras med ett matarrör. Att mata foder kostar också lite pengar, vilket gör en djupare brunn dyrare eftersom mer material krävs.
Andra saker som påverkar hur djupt du behöver borra är berggrundens värmeledningsförmåga. I många delar av landet består berggrunden av gnejs eller granit, som har mycket god värmeledningsförmåga. Bergas kan ha olika mineralkompositioner, struktur och vatteninnehåll. Sådana saker påverkar också hur väl berggrunden leder värme. Temperaturen i berggrunden är temperamentsfull i Sovjetunionen med en genomsnittlig utomhustemperatur i ett år.
Jordens inre temperatur är bara några procent av värmen i värmen, så resten kommer från solen. Hushållens energiförbrukning i kartor kan man säga att ju mer energi ett hus behöver, desto djupare brunnar måste borras. Enligt Energimyndigheten kan du få från 30 till 50 watt per meter brunnar. Hur länge håller bergvärmen? Olja och kol är naturresurser som kan ta slut - hur är det med värmen i berget?
Nej, Bergvärmen tar inte slut när solen skiner, det vill säga i minst fem miljarder år. Detta gör bergvärme till ett av de mest neutrala alternativen vi har.